Välkommen till Världsnaturfonden WWFs frågeforum! Här kan du ställa frågor om våra projekt samt hur du kan stödja vårt arbete. Behöver du snabbare svar kan du ringa Givarservice på 08-624 74 14 eller mejla givarservice@wwf.se
Världsnaturfonden WWF kämpar för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på planeten. Vi arbetar också för att mänskligheten ska fördela jordens resurser rättvist och använda dem på ett hållbart sätt. För att nå våra mål jobbar vi såväl på politisk nivå som ute i fält och i tätt samarbete med lokalbefolkningar runt om i världen. WWF finns i över 100 länder, har fler än fem miljoner supportar och driver tusentals projekt inom allt från tjuvjaktsbekämpning till klimatsmarta energilösningar. I det här viktiga arbetet behöver vi ditt stöd. Välkommen att läsa mer och engagera dig!
skarven äter olika slags fiskarter. Allt från storspigg till unga abborrar och gäddor, beroende på var kolonin är belägen i förhållande till födosöksområdena. De har ökat i antal men populationen ligger nu stilla och ökar inte mer. Lokalt kan bestånden av matfisk påverkas av skarven, men den grundläggande orsaken till att torsk, gädda, abborre och strömming minskat i Östersjön är inte skarven utan utdikning som tagit bort vandringsvägar till lekområden, övergödning som bidragit till döda bottnar och utfiskning genom trålning som gjort att fisken nära våra kuster inte finns kvar.
Skarven har funnits hos oss länge, men har ökat och förändrat sina utbredningsområden. Orsakerna är bland annat att fisken längre ut från kusten har minskat och den har sökt sig närmare land för att häcka och söka föda. Skarven levde tidigare längre ut från land och vi såg den inte i skärgården som vi gör idag.
Angående jakt på skarv vill WWF att åtgärderna ska ha ett tydligt syfte samt att begreppet skada eller allvarlig skada ska definieras tydligt. Skyddsjakt på skarv ska ske på ett etiskt riktigt sätt, dvs äggprickning eller oljering som leder till att halvstora ungar i äggen kvävs till döds är oacceptabelt. Åtgärderna ska följas upp så att det går att se om syftet uppnåtts och revidering av åtgärder ska ske därefter. WWF deltar också i Stockholms Länsstyrelses arbete med att ta fram en förvaltningsplan för skarv.
Det stämmer att sälbestånden i Östersjön vuxit och att det idag finns en konkurrens om fisk mellan säl och yrkesfisket i de kustnära områdena. Sett till hela Östersjön är dock sälens påverkan begränsad och fisket står för det största uttaget. Sälen tar exempelvis 100 000 ton av sillen, skarpsillen och torsken i Östersjön vilket kan jämföras med fiskets fångster på 500 000 ton. Även andra faktorer som klimatförändringar och övergödning påverkar hur fisken mår.
WWF är väl medvetna om att säl är ett problem för det kustnära fisket, men anser att den enda långsiktiga lösningen är att utveckla och sprida sälsäkra redskap. Skyddsjakt direkt relaterad till fisket kan ske i begränsad form för minska utebliven fångst och skador på redskap men jakten måste relateras till populationsstorleken så avskjutningen inte blir för stor.
MVH Karin Glaumann (säl) och Yvonne Blombäck (skarv), WWF
Fågelägg är finperforerade för att fågelungarna ska få syre. Genom att täcka äggen med olja (oljering) täpps porerna i skalet igen och ungarna dör, de kvävs av syrebrist. Ju senare oljeringen görs desto mer plågsamt för fågelungen. Storskarv och underarten mellanskarv har funnits i vår skärgård parallellt under mycket lång tid, det är alltså inte något nytt fenomen att mellanskarv lever här.
Torsken i Östersjön har fiskats för hårt under för lång tid av människan. Kombinationen med övergödning som skapat syrebrist och döda bottnar gör att torsken nu lever på gränsen till kollaps. Därför har WWF drivit på för ett stopp för torskfiske och det gick igenom 2019 och har förlängts även i år. Östersjön är sedan många år i obalans och då fisken minskat har säl och skarv (som också äter fisken) tvingats närmare land för att söka föda. Då uppstår konflikt med det kustnära fisket. Igenväxta grunda vikar i kombination med utdikning har torrlagt tidigare våtmarker så att gädda och abborre fått svårare att hitta lekplatser.
WWF tillåter skyddsjakt på säl som stör fisket och skyddsjakt även på skarv, men den ska ske etiskt och följas upp. WWF jobbar för att ta fram sälsäkra fiskeredskap och att återskapa fiskvandringsvägar och våtmarker för att abborre och gädda ska få livsmiljöer tillbaka. Att minska övergödningen från land är också en prioriterad fråga, liksom att verka för ett hållbart fiske i Östersjön.
Tack för din fråga. Gädda och abborre har minskat katastrofalt i svenska kustvatten, men det är enligt min uppfattning inte skarvens fel utan mer hur Östersjön har försämrat sin miljöstatus. Samma gäller plattfisk och torsk där även överfiske kan ha bidragit för torsken.
I Stockholms skärgård var skarvarna först ute vid havsbandet men har nu flyttat långt in och finns nu även inne i Stockholm. Du har helt rätt att de i Kalmarsund inte var längre ut förut.
Vi människor har ju förändrat Östersjöns ekosystem vid flera tillfällen. Exempelvis kan den stora avskjutningen av säl i början av 1900-talet medfört att torsken ökade i antal. Därefter fiskade man ned torsken och strömming och skarpsill ökade.
En annan faktor som jag inte har sett belyst är alla 10-tals miljoner havsöringar som har släppts ut. Hur påverkas ekosystemet när ett rovdjur kommer in och påverkar kustfisket. Sedan 1970-talet har ju både skarv och säl ökat och därmed även konflikten med kustfisket. Det stora problemet är dock den urusla fiskeförvaltningen som inte tagit kustfiskarnas parti utan gynnat överfiske med trålare samt att fiskekvoterna inte har datts efter vad forskarna sagt vad fiskebestånden tål utan hela tiden har det varit för stora fiskekvoter som medfört att kustfisket har kollapsat i Östersjön. Det är här som säl och skarv kommer in idag och skapar problem på redan dåliga fiskebestånd. Jag menar att skjuta säl och skarv kan ha en lokal påverkan, men ska man rädda fisken i Östersjön är det helt andra förvaltningsåtgärder som måste till. Vågar och kan politikerna det?
Tack för ditt engagemang i frågan!